Jag kan ju säga att det spruta en hel del adrenalin under lunchen idag, det var svårt att koncentrera sig på maten, Daniel och Björn satt givetvis jämted varann och mina tankar flög mest iväg på hur det skulle kännas att sitta emellan dom.
Jag tänkte nu presentera dom tre giganternas spelstilar lite närmare för er som har gjort det omöjliga och missat det.
Daniel hade en vinnarskalle som inte var av denna värld, hur trött han än var så kom han alltid runt i forehand, oftast behövde han inte ens göra den ansträngningen då hans servar var sjukt skruvade. Han har alltid var bästa vän med bollen också, det kan ni bekräfta som sett honom på innebandy eller fotbollsplanen.
Bollkänsla och vinnarskalle är ett signum för den yngsta av giganterna.
Ett ord som kunde beskriva Björn var komplett, han kunde loopa forehand och backhand felfritt redan från barnsben. Det kunde se komiskt ut från sidan att se Björn spela pingis med hans garageslag men när du väl stod på andra sidan var det inte lika roligt längre. Vet i tusan om det inte var han som införde "färghandlarn" i Motala-klubben. Men släggor hade han från både backhand och forehand, kanske då främst forehand.
Den äldste av de tre giganterna Jimmy har aldrig haft nåt direkt dödande slag men vilken defensiv han hade!!! Jag minns att det var som att stå och slå mot en vägg, det fanns inga luckor helt enkelt, blixtsnabba fötter och en grym spelförståelse skulle jag vilja förklara spelstilen som.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar